klimat_isarna_4 | back2school.se

18 dec 2021 - Isarna på nord- och sydpolen samt Grönland – del 4.

Ska vi sammanfatta vad vi har gjort hittills.

I del 1 tog vi reda på hur stora isvolymerna är i respektive isområde dvs nordpolen, sydpolen och Grönland.

I del 2 tog vi reda på isarnas medeltemperatur.

I del 3 tog vi reda på hur mycket energi det går åt för att smälta isarna.

Nu ska vi ta reda på hur mycket energi vi tillför atmosfären vid ett varmare klimat. Låt oss räkna på 2 graders ökad medeltemperatur.

Och som jag nämnde i ett tidigare avsnitt så räcker det inte med att temperaturen ökar. Den måste också öka över noll grader. En ökning av medeltemperaturen från t.ex. -20 grader till -18 grader ger ingen issmältning.

Så det gäller nu att ta hänsyn till hur mycket längre tid vi kan ha plusgrader jämfört med innan ökningen av medeltemperaturen med 2 grader.

Vi gör antagandet att om jordens medeltemperatur inte ökar så har vi status que på istorlekarna.

De minskar lite på somrarna och växer motsvarande på vintrarna. Över året så är isarnas storlek konstant.

Så ökningen av jordens medeltemperatur med 2 grader är det som gör att isarna smälter.

Somrarnas smältningar är då större än vintrarnas påbyggnader av isarna.

Och under den tid vi har plusgrader räkna på hur mycket mer energi atmosfären innehåller.

Och nu måste vi också uppskatta hur mycket av energiökningen som går åt för att smälta isarna.

Går det åt säg bara 1% av energiökningen eller går det åt 99%.

Andra frågeställningar är hur snabbt kan isarna ta åt sig energin. Eller med andra ord med vilken effekt kan energin överföras till isarna och smälta dessa.

En annan frågeställning är hur snabbt kan den förbrukade energin över t.ex. Grönland ersättas av ny energi. Från angränsande områden som inte är isbelagda och som inte förbrukar energitillskottet som 2 grader uppvärmning ger.

Ska vi försöka formulera några frågor kring detta.

Det är komplicerade frågeställningar så frågorna blir inte heltäckande. Jag skulle behöva kunskapen hos en lektor på en teknisk högskola för att kunna fomulera frågorna riktigt. Men jag gör ett försök.

1. Hur mycket mer energi får vi över respektive isområde vid 2 graders uppvärmning när lufttemperaturen är över 0 grader C?

Nordpolen:

Sydpolen:

Grönland:

2. Hur stor del av av energiökningen går åt till att smälta isen över respektive isområde?

Nordpolen:

Sydpolen:

Grönland:

Vi gör ett förenklat antagande att energiökningen är oändligt tillgänglig. Dvs att energin som går åt att smälta isarna är försumbar jämfört med energiökningen. Så frågan blir då hur lång tid tar det att smälta isen på respektive isområde?

Vi har i tidigare avsnitt kommit fram till energiåtgången för att smälta isarna samt hur stor del av året som smältning kan ske.

Energiåtgång:

Nordpolen: Väntar på svar.

Sydpolen: Väntar på svar.

Grönland: Väntar på svar.

Hur stor del av året som smältning kan ske:

Nordpolen: Väntar på svar.

Sydpolen: Väntar på svar.

Grönland: Väntar på svar.

3. Hur lång tid tar det att smälta isen vid oändlig effekt? OBS: Detta är inget realistisk scenarie. Vi har ingen oändlig effekttillgång. I verkligheten kommer det alltid att ta tid att ersätta den energi som förbukas till issmältning vilket gör att smälttiden blir betydligt större. Men med detta antagande får vi ett mått på den kortaste tiden det tar att smälta all is.

Nordpolen:

Sydpolen:

Grönland: