8 jan 2022 - Klimatet - del 2.
I förra avsnitt frågade jag om du är klimatförnekare eller ej.
Jag kan berätta för dig att jag är klimatförnekare. Ja det är sant. Jag tror på vädret. Det är något som finns. Det finns nu, det fanns igår, förra veckan, förra året, det kommer att finnas imorgon, nästa månad, nästa år osv. Men klimat finns inte som ett naturfenomen såsom väder. Klimat är ett statistiskt konstruerat mått på någon form av medelvärde av väder. Man anger 30-årsvärden. Inte glidande 30-årsmedelvärden utan separata 30-årsvärden. Kanske att man också använder sig av glidande medelvärden.
Hur får man entydiga mått på klimatet så att man kan jämföra klimatet för olika tidsperioder? Men även olika geografiska områden. Vad finns det för svårigheter att få entydiga data som är jämförbara?
Så, vad beror då klimatet på? Eller klimatet i ett land – Sverige? Ja förutom själva vädret då förstås.
Här är några orsaker till svårigheter som jag kommer på. Klimatforskarna har säkert fler och mer relevanta. Här är mina:
- Platsen för mätstationen.
- Hur många mätstationer man har i Sverige.
- Hur man beräknar medelvärdena.
- Hur man interpolerar och sammanväger mellan mätstationerna.
I kommande avsnitt tänkte jag att vi skall exemplifiera några svårigheter.
1. Vilka fördelar finns det att använda separata 30-årsmedelvärden istället för glidande 30-årsmedelvärden när man tittar på klimatets utveckling?
2. Vilka parametrar ingår i en klimatberäkning?
18 dec 2021 - Naturvetenskapen och klimatet, introduktion.
18 dec 2021 - Isarna – del 2.
18 dec 2021 - Isarna – del 3.
18 dec 2021 - Isarna – del 4.
18 dec 2021 - Isarna – del 5.
18 dec 2021 - Isarna – del 6.
5 jan 2022 - Havsnivå - del 1.
5 jan 2022 - Havsnivå - del 2.
5 jan 2022 - Koldioxid - del 1.
5 jan 2022 - Koldioxid - del 2.
5 jan 2022 - Koldioxid - del 3.
5 jan 2022 - Koldioxid - del 4.
5 jan 2022 - Koldioxid - del 5.
8 jan 2022 - Koldioxid - del 6.
8 jan 2022 - Klimatet - del 1.
8 jan 2022 - Klimatet - del 2.
8 jan 2022 - Klimatet - del 3.
8 jan 2022 - Klimatet - del 4.
9 jan 2022 - Klimatet - del 5.
9 jan 2022 - Klimatet - del 6.
9 jan 2022 - Klimatet - del 7.
9 jan 2022 - Klimatet - del 8.
9 jan 2022 - Statistik - del 1.
9 jan 2022 - Statistik - del 2.
Svar på frågorna
6 feb 2022 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Signatur: Leif Åsbrink
Min naturvetenskalpiga utbildning: Fil dr elller tekn dr inom naturvetenskap
1. Vilka fördelar finns det att använda separata 30-årsmedelvärden istället för glidande 30-årsmedelvärden när man tittar på klimatets utveckling?: Det beror på vem som tittar. Medelvärdesbildar man över 30 år får man en kurva med "skrynklor" som visar varje gång ett särdeles avvikande år kommer med i, respektive faller ut ur medelvärdet. Dessa "skrynklor" betyder inte att klimatet varierar.
Med separata 30-årsmedelvärden slipper man högröstade personer som diskuterar klimatförändringar när medeltemperaturen avvikit lite från det normala några år. Senast "the Hiatus in Global Mean Surface Warming of the Past 15 Years.." som diskuterades mycket i IPCC AR5.
Just nu har data från UAH visat en nedåtgående trend cirka 1,5 år. Många röster tar det till intäkt för att säga att nu börjar klimatet förändras - nu blir det kallare.
Med fasta 30-årsgränser för klimatet undertrycker man sådant. Vi har 1961-1990 och 1991-2020. Nu får vi vänta till 2050 innan vi har en siffra på vad som hänt med klimatet. (Ganska osofistikerat, kanske bra anpassning till en osofistikerad debatt...)
2. Vilka parametrar ingår i en klimatberäkning?: Oerhört många."Allt" påverkar klimatet och man tar med olika saker i olika modeller för att se vilken påverkan dom kan tänkas ha. Jordens albedo ändras när man genom bevattning odlar upp torra områden i t.ex. Kina. Träden i Sverige tar upp mer CO2 på grund av längre växtsäsong och högre CO2-halt i atmosfären. Politiska och ekonomiska beslut avgör om/när träden avverkas.
Läs här: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/klimatmodellernas-fader-de-har-blivit-for-krangliga