klimat_klimatet_5 | back2school.se

9 jan 2022 - Klimatet - del 5.

I förra avsnittet resonerade jag om svårigheterna att få ett representativt mått på klimatet över ett begränsat geografiskt område med Sverige som exempel.

Detta resonemang måste ju generaliseras till hela jorden. Det är ju jordens klimat som IPCC räknar på och som klimatkonferenserna, de olika COP, handlar om.

Så frågorna som jag funderar på är hur kunde man förr räkna fram värden för jordens klimat. Förr då man hade ett glest observationsnät med manuella avläsningar. Jag tror inte tsaren hade byggt ut ett särskild tätt observationsnät i Ryssland. Inte heller tror jag att Lenin eller Stalin prioriterade detta särkilt högt efter revolutionen.

Jag tror också att det tog tid innan Kanadas inland och norra delar fick ett nöjaktigt obervationsnät.

Och till dessa två exempel kan vi lägga till många andra stora landområden för att inte tala om de stora oceanerna.

Nu när vi har satellitmätningar är det ju mycket lättare att täcka jordens yta med mätningar.

Så en viktig fråga att ställa sig är hur noggranna är de värden man räknade fram för klimatet innan satelitmätningar började. Samt hur representativa var de för hela jorden? Vad var onogrannheten?

Hur kan man jämföra tidsperioderna åt – förr och nu?

Jag tror att vi får stanna där i detta avsnitt. Fler frågor kommer.

1. Hur noggranna är de värden man räknade fram för klimatet innan satelitmätningar började dvs vilken onoggrannhet hade man? Tiondels grader eller hela grader?

2. Hur representativa var de värden, man räknade fram för klimatet innan satelitmätningar började, för hela jorden?